Idag tar vi för givet att vi har tillgång till snabbt bredband, även i våra mobiltelefoner, men det har inte alltid varit så. Det räcker att gå tillbaka 25 år i tiden för att konstatera att bredband på den tiden inte var något som fanns i var mans hem. Då kopplade folk istället upp sig via långsamma telefonmodem. Går man tillbaka drygt 30 år, till 1993, var det endast 1,7 procent av svenskarna som ens hade tillgång till internet.
Surfa trådlöst hemma via en router
Idag har i princip alla en router hemma. Med en sådan kan man låta flera enheter, till exempel datorer, surfplattor och smartphones, dela på samma internetuppkoppling, både via nätverkskabel och trådlöst via wifi. Routrar av alla de slag kan du hitta på https://www.webhallen.com/, som säljer det mesta du kan tänkas behöva till datorn där hemma. Om du ändå inte lyckas få routerns trådlösa nätverk att täcka hela huset kan du köpa till en så kallad extender, som också går att hitta på https://www.webhallen.com/. Den utökar räckvidden för det trådlösa nätverket, så du kan få fullgod mottagning i alla rum.
Om vi går tillbaka till 1993 och fram till millennieskiftet var det dock internetuppkoppling via modem som gällde. Att ladda ned en enda JPEG-bild tog ofta flera sekunder då modemen normalt låg på 28,8 eller 33,6 kbps (kilobit per sekund). De snabbaste modemen, som dök upp under sista halvan av 90-talet, kom upp i på den tiden hisnande 56 kbps. För att sätta det i lite perspektiv motsvarar det 0,05 Mbps. Dagens bredbandshastigheter ligger inte sällan på 100, 250, 500 eller till och med 1000 Mbps.
Utöver den långsamma hastigheten kostade det dessutom per minut att vara uppkopplad mot internet på den tiden, eftersom datan skickades över vanliga telenätet. Det kostade med andra ord lika mycket som ett vanligt telefonsamtal, med skillnaden att det var ettor och nollor som skickades över kopparnätet, istället för röstsamtal.